Tuomas Kantonen som gör sitt diplomarbete om 3D-utskrifter av metall har chansen att använda splitterny utrustning på toppnivå tack vare det starka nätverkandet och samarbetet inom ramen för Åbos tekniska forskning och utbildning.
Att öppna den högklassiga metallskrivaren kräver att man bär skyddsutrustning. Tuomas Kantonen, som gör sitt diplomarbete för Åbo universitet om additiv tillverkning, dammar försiktig av de utskrivna testbitarna med en pensel.
– Grunden för mitt diplomarbete är att utveckla 3D-utskrift av metall baserat på nickelfritt stål. Det lönar sig att försöka få bort nickel ur stål, eftersom det är dyrt och orsakar hälsoskador, berättar Kantonen.
Forskningsarbetet är fortfarande på ett tidigt stadium. Med hjälp av parametrar såsom laserns effekt, svephastighet och hur tjocka lagren av utskriftspulver är, kommer man närmare målet, d.v.s. ett fast material som inte har några gasfickor eller sprickor.
Vid sidan av sitt arbete som psykiatrisk sjukvårdare läste Kantonen först till maskiningenjör vid Åbo yrkeshögskola. Efter det fortsatte han till Åbo universitet för att göra sitt diplomarbete så fort institutionen för maskin- och materialteknik öppnades år 2020.
Kantonen, som arbetar som forskningsassistent, beskriver sin forskningsprocess som fortfarande är i ett inledande skede:
– Till att börja med gjorde jag en testutskrift på ett riktigt litet underlag. Mitt största problem just nu är att utspridaren är för bred för detta och spred ut pulvret ojämnt och längs med kamrarna.
– Så först och främst måste ett sätt att krympa utspridaren utvecklas, skrattar Kantonen.
I djupet av Maskinteknologicentrets inre ligger den svarta 3D-skrivaren, stor som två frysboxar. Den hör till centrets allra senaste införskaffningar. Aconity-metallskrivaren som tagits i bruk så sent som föregående vecka är i det här skede fortfarande i försöksanvändning.
Regionens kompetensbrist åtgärdas målmedvetet
År 2018 rullade aktörer i Åbo tillsammans upp ärmarna för att utveckla en teknisk verksamhetsmiljö som bättre motsvarar det tekniska ekosystemet och behoven hos regionens företag. Så föddes Teknologicampus Åbo.
Mängden diplomingenjörer och ingenjörer som högskolorna i Åbo utbildar har på några år ökat med 1 300 personer som inlett sina studier. För att åtgärda bristen på personer med tekniskt kunnande som uppstått i regionen utexamineras de kommande åren betydligt fler specialister än för tre år sedan. Detta började med att aktörer i regionen inledde ett målmedvetet arbete för att utveckla teknisk forskning och utbildning i Åbotrakten.
Sari Stenvall-Virtanen, som är utbildningschef för Teknologicampus Åbo och fakulteten för teknik vid Åbo universitet, sammanfattar utgångspunkterna för samarbetet:
– Som avtalspartner i Teknologicampus fungerar alla högskolor i Åboregionen som erbjuder tekniska utbildningar; Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. Dessutom deltar Åbo stad och Turku Science Park aktivt i nätverket.
Resultatet av samarbetet är ett betydligt bredare utbud för den tillverkande teknologiindustrin i Åbos ekonomiska område. Ingenjörs- och diplomingenjörsutbildningarna i el- och automationsteknik som inleddes vid Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet i början av 2022 är ett bra exempel på det ständigt växande utbildningsutbudet.
– Att grunda helt nya utbildningsprogram ger en fruktbar möjlighet till ett ännu närmare samarbete i utformningen och genomförandet av utbildningarna samt i utbildningen av nya specialister, beskriver Stenvall-Virtanen.
Företagen är tätt engagerade i utvecklingsarbetet
Samarbete sker även på forskningssidan. Forskningssamarbetet som nätverksmedlemmen Yrkeshögskolan Novia har med Fraunhofer, som är ett ledande forskningscentrum i europeisk sjöfart, är ett bra exempel på nätverkandets fördelar. Forskning i och utveckling av autonom sjöfart är en självklarhet i Åbo som präglas av sjöfartstraditioner och fartygsindustrin.
Mikko Helle, som är forskningschef för Teknologicampus och kundansvarig vid Åbo Akademi, berättar om ett välfungerande företagssamarbete:
– Ett bra exempel på ett av Åbo Akademis långvariga företagssamarbeten är Neste. Tillsammans har vi genomfört många olika projekt genom åren. Det senaste bland dessa är ett brett gemensamt projekt som finansieras av Business Finland och i vilket man forskar i tillverkning av syntetiska flygbränslen av förnybara råvaror.
Teknologicampus Åbo är ett samarbetsnätverk som grundats 2018 och som främjar samarbete på det tekniska området mellan högskolorna och med företag. Att arbeta tillsammans skapar kunskap och konkurrenskraft. Samtliga tekniska högskolor i regionen, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, medverkar i nätverket, liksom även Åbo stad och Science Park.
Åbo Maskinteknologicenter är ett utbildnings- och utvecklingscenter med fokus på ny teknologi som är gemensamt för utbildningsanstalter, högskolor, universitet och företag. Bolagets huvudägare är Åbo yrkeshögskola ab, Åbo universitet, Åbo stad, Åbo Akademi, Turun Aikuiskoulutussäätiö och Teknologiateollisuus ry. Dessutom är nästan 80 företag som verkar i regionen delägare i bolaget, antingen direkt eller via Teknologiateollisuus ry.
Åbo högskolor har tusentals experter och över 40 000 studerande. Forsknings-, utbildnings- och innovationssamarbetet är intensivt och majoriteten av verksamheten sker på det stora gemensamma campusområdet. Högskolorna skapar välbefinnande, dragningskraft och konkurrenskraft tillsammans med staden, näringslivet, sjukvårdsdistriktet och andra aktörer. I Åbo arbetar vi tillsammans!
Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Humanistiska yrkeshögskolan
Text: Misha Dellinger
Foto: Vesa-Matti Väärä