- Aldrig tidigare har de tekniska utbildningarna i Åbo varit så starka och yrkesövergripande som de är i dag.
- I och med de nya utbildningarna som startar hösten 2020 är Åbo på god väg att bli en framträdande stad för teknologer och ingenjörsstuderande.
- Aktörerna inom Teknologicampus Åbo har tillsammans med företag i branschen banat väg för studerande och öppnat dörrar för nya studier och arbetsuppgifter.
Högskoleutbildning i teknik har starka rötter i Åbo eftersom diplomingenjörsutbildningen vid Åbo Akademi firar 100-årsjubileum i år.
– Vår gedigna erfarenhet av diplomingenjörsutbildning skapar en stark grund för hela regionen, och de senaste årens samarbetssatsningar skapar fantastiska nya möjligheter för högskolorna, Åbo stad, och näringslivet. Aktörerna inom Teknologicampus Åbo kan tillsammans ge Åbo ännu större synlighet, vilket gynnar alla aktörer, säger Patrik Henelius, dekanus vid Åbo Akademi.
Digitalisering och hållbar utveckling visar vägen
På grund av ökat intresse och större söktryck har Åbo Akademi höjt antalet intagningsplatser i datateknik från 20 till 30 i vårens antagning. Åbo Akademi har också förnyat sitt diplomingenjörsprogram i kemi- och processteknik, där man bland annat fördjupar sig i industriell produktion, kemiska mekanismer, olika råmaterial och energi- och miljöteknik. Hållbar utveckling betonas genomgående i studierna.
Åbo universitet har i och med sina nya utbildningar i maskin- och materialteknik förnyat sina diplomingenjörsutbildningar som helhet. I år uppgår antalet intagningsplatser till de tekniska utbildningarna till totalt 273, vilket är mer än dubbelt fler än tidigare.
Inom maskinteknik kan man specialisera sig på smarta system, digital tillverkning eller digital planering och optimering. Utbildningen i materialteknik specialiserar sig för sin del på moderna industrimaterial, energimaterial och hälsoteknologi.
– Att ersätta sällsynta och dyra material, såsom platina och guld, med billigare och mer lättillgängliga alternativ är ett centralt fokus inom materialutvecklingen. Det mest fascinerande med nya material är ändå möjligheterna att hitta funktioner som inte går att uppnå med traditionella material, säger professorn i materialteknik Kati Miettunen.
Miettunens eget forskningsämne är den nya generationens solceller, och särskilt användningen av biomaterial i solceller. I Åbo universitets specialiseringsutbildning i energimaterial betonas också produktion och lagring av förnybar energi. Åbo yrkeshögskolas nya utbildning i energiproduktion är inne på samma linje, och utbildar YH-ingenjörer för expertpositioner bland annat inom hållbar energiproduktion och smarta elnät.
Högskolornas satsningar på hållbar utveckling är i linje med Åbo stads ambitiösa målsättning på kolneutralitet år 2029.
– Jag uppskattar högskolornas visionära tänkande och de högt uppsatta målen för den tekniska utbildningen och forskningen. Tillsammans med högskolornas egna och gemensamma ambitiösa strukturlösningar skapar de ett modernt och nytt sätt att verka i universitetsvärlden och de driver hela regionen framåt, säger Åbo stadsdirektör Minna Arve.
Ny infrastruktur till nytta för alla
Åbo yrkeshögskola erbjuder i vårens gemensamma ansökan 930 studieplatser inom teknik.
– Tack vare ett investeringsprogram på över 10 miljoner euro kommer yrkeshögskolans campus i Kuppis, som färdigställs i vår, att vara utrustad med den senaste tekniska laboratorieinfrastrukturen. Också teknologiföretag och andra högskolor kommer att kunna dra nytta av den nya infrastrukturen i forsknings- och utvecklingsverksamhet, säger Åbo yrkeshögskolas vicerektor Juhani Soini.
Också inom sjöfarten finns det en efterfrågan på ingenjörer. För att tillgodose det här behovet inleder Yrkeshögskolan Novia i höst ett engelskspråkigt sjöingenjörsprogram som förverkligas delvis i samarbete med Åbo yrkeshögskola.
– Målet är att utbilda sjöingenjörer som kan arbeta som maskinbefäl på fartyg i nationell eller internationell trafik, eller i motsvarande uppgifter på land. I utbildningen utnyttjas utbildningscentret Aboa Mares maskinrumssimulatorer där det är möjligt att simulera fartyg med olika typer av maskiner och utrustning, till exempel diesel- eller naturgasdrivna fartyg, berättar vice prefekt Micael Vuorio.